831 lines
27 KiB
Systemverilog
831 lines
27 KiB
Systemverilog
|
===============================================================================
|
|||
|
= V <EFBFBD> l k o m m e n t i l l h a n d l e d n i n g e n i V i m - Ver. 1.5 =
|
|||
|
===============================================================================
|
|||
|
|
|||
|
Vim <EFBFBD>r en v<EFBFBD>ldigt kraftfull redigerare som har m<EFBFBD>nga kommandon, alltf<EFBFBD>r
|
|||
|
m<EFBFBD>nga att f<EFBFBD>rklara i en handledning som denna. Den h<EFBFBD>r handledningen <EFBFBD>r
|
|||
|
gjord f<EFBFBD>r att f<EFBFBD>rklara tillr<EFBFBD>ckligt m<EFBFBD>nga kommandon s<EFBFBD> att du enkelt ska
|
|||
|
kunna anv<EFBFBD>nda Vim som en redigerare f<EFBFBD>r alla <EFBFBD>ndam<EFBFBD>l.
|
|||
|
|
|||
|
Den ber<EFBFBD>knade tiden f<EFBFBD>r att slutf<EFBFBD>ra denna handledning <EFBFBD>r 25-30 minuter,
|
|||
|
beroende p<EFBFBD> hur mycket tid som l<EFBFBD>ggs ned p<EFBFBD> experimentering.
|
|||
|
|
|||
|
Kommandona i lektionerna kommer att modifiera texten. G<EFBFBD>r en kopia av den
|
|||
|
h<EFBFBD>r filen att <EFBFBD>va p<EFBFBD> (om du startade "vimtutor <20>r det h<>r redan en kopia).
|
|||
|
|
|||
|
Det <EFBFBD>r viktigt att komma ih<EFBFBD>g att den h<EFBFBD>r handledningen <EFBFBD>r konstruerad
|
|||
|
att l<EFBFBD>ra vid anv<EFBFBD>ndning. Det betyder att du m<EFBFBD>ste k<EFBFBD>ra kommandona f<EFBFBD>r att
|
|||
|
l<EFBFBD>ra dig dem ordentligt. Om du bara l<EFBFBD>ser texten s<EFBFBD> kommer du att gl<EFBFBD>mma
|
|||
|
kommandona!
|
|||
|
|
|||
|
F<EFBFBD>rs<EFBFBD>kra dig nu om att din Caps-Lock tangent INTE <EFBFBD>r aktiv och tryck p<EFBFBD>
|
|||
|
j-tangenten tillr<EFBFBD>ckligt m<EFBFBD>nga g<EFBFBD>nger f<EFBFBD>r att f<EFBFBD>rflytta mark<EFBFBD>ren s<EFBFBD> att
|
|||
|
Lektion 1.1 fyller sk<EFBFBD>rmen helt.
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
Lektion 1.1: FLYTTA MARK<EFBFBD>REN
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
** F<EFBFBD>r att flytta mark<EFBFBD>ren, tryck p<EFBFBD> tangenterna h,j,k,l som indikerat. **
|
|||
|
^
|
|||
|
k Tips:
|
|||
|
< h l > h-tangenten <EFBFBD>r till v<EFBFBD>nster och flyttar till v<EFBFBD>nster.
|
|||
|
j l-tangenten <EFBFBD>r till h<EFBFBD>ger och flyttar till h<EFBFBD>ger.
|
|||
|
v j-tangenten ser ut som en pil ned.
|
|||
|
1. Flytta runt mark<EFBFBD>ren p<EFBFBD> sk<EFBFBD>rmen tills du k<EFBFBD>nner dig bekv<EFBFBD>m.
|
|||
|
|
|||
|
2. H<EFBFBD>ll ned tangenten pil ned (j) tills att den repeterar.
|
|||
|
---> Nu vet du hur du tar dig till n<EFBFBD>sta lektion.
|
|||
|
|
|||
|
3. Flytta till Lektion 1.2, med hj<EFBFBD>lp av ned tangenten.
|
|||
|
|
|||
|
Notera: Om du <EFBFBD>r os<EFBFBD>ker p<EFBFBD> n<EFBFBD>gonting du skrev, tryck <ESC> f<EFBFBD>r att placera dig
|
|||
|
dig i Normal-l<EFBFBD>ge. Skriv sedan om kommandot.
|
|||
|
|
|||
|
Notera: Piltangenterna borde ocks<EFBFBD> fungera. Men om du anv<EFBFBD>nder hjkl s<EFBFBD> kommer
|
|||
|
du att kunna flytta omkring mycket snabbare, n<EFBFBD>r du v<EFBFBD>l vant dig vid
|
|||
|
det.
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
Lektion 1.2: STARTA OCH AVSLUTA VIM
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
!! NOTERA: Innan du utf<EFBFBD>r n<EFBFBD>gon av punkterna nedan, l<EFBFBD>s hela lektionen!!
|
|||
|
|
|||
|
1. Tryck <ESC>-tangenten (f<EFBFBD>r att se till att du <EFBFBD>r i Normal-l<EFBFBD>ge).
|
|||
|
|
|||
|
2. Skriv: :q! <ENTER>.
|
|||
|
|
|||
|
---> Detta avslutar redigeraren UTAN att spara n<EFBFBD>gra <EFBFBD>ndringar du gjort.
|
|||
|
Om du vill spara <EFBFBD>ndringarna och avsluta skriv:
|
|||
|
:wq <ENTER>
|
|||
|
|
|||
|
3. N<EFBFBD>r du ser skal-prompten, skriv kommandot som tog dig in i den h<EFBFBD>r
|
|||
|
handledningen. Det kan vara: vimtutor <ENTER>
|
|||
|
Normalt vill du anv<EFBFBD>nda: vim tutor <ENTER>
|
|||
|
|
|||
|
---> 'vim' betyder <EFBFBD>ppna redigeraren vim, 'tutor' <EFBFBD>r filen du vill redigera.
|
|||
|
|
|||
|
4. Om du har memorerat dessa steg och k<EFBFBD>nner dig sj<EFBFBD>lvs<EFBFBD>ker, k<EFBFBD>r d<EFBFBD> stegen
|
|||
|
1 till 3 f<EFBFBD>r att avsluta och starta om redigeraren. Flytta sedan ned
|
|||
|
mark<EFBFBD>ren till Lektion 1.3.
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
Lektion 1.3: TEXT REDIGERING - BORTTAGNING
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
** N<EFBFBD>r du <EFBFBD>r i Normal-l<EFBFBD>ge tryck x f<EFBFBD>r att ta bort tecknet under mark<EFBFBD>ren. **
|
|||
|
|
|||
|
1. Flytta mark<EFBFBD>ren till raden nedan med markeringen --->.
|
|||
|
|
|||
|
2. F<EFBFBD>r att r<EFBFBD>tta felen, flytta mark<EFBFBD>ren tills den st<EFBFBD>r p<EFBFBD> tecknet som ska
|
|||
|
tas bort. fix the errors, move the cursor until it is on top of the
|
|||
|
|
|||
|
3. Tryck p<EFBFBD> x-tangenten f<EFBFBD>r att ta bort det felaktiga tecknet.
|
|||
|
|
|||
|
4. Upprepa steg 2 till 4 tills meningen <EFBFBD>r korrekt.
|
|||
|
|
|||
|
---> Kkon hoppadee <EFBFBD>vverr m<EFBFBD><EFBFBD>nen.
|
|||
|
|
|||
|
5. Nu n<EFBFBD>r raden <EFBFBD>r korrekt, g<EFBFBD> till Lektion 1.4.
|
|||
|
|
|||
|
NOTERA: N<EFBFBD>r du g<EFBFBD>r igenom den h<EFBFBD>r handledningen, f<EFBFBD>rs<EFBFBD>k inte att memorera, l<EFBFBD>r
|
|||
|
genom anv<EFBFBD>ndning.
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
Lektion 1.4: TEXT REDIGERING - INFOGNING
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
** N<EFBFBD>r du <EFBFBD>r i Normal-l<EFBFBD>ge tryck i f<EFBFBD>r att infoga text. **
|
|||
|
|
|||
|
1. Flytta mark<EFBFBD>ren till den f<EFBFBD>rsta raden nedan med markeringen --->.
|
|||
|
|
|||
|
2. F<EFBFBD>r att g<EFBFBD>ra den f<EFBFBD>rsta raden likadan som den andra, flytta mark<EFBFBD>ren till
|
|||
|
det f<EFBFBD>rsta tecknet EFTER d<EFBFBD>r text ska infogas.
|
|||
|
|
|||
|
3. Tryck i och skriv in det som saknas.
|
|||
|
|
|||
|
4. N<EFBFBD>r du r<EFBFBD>ttat ett fel tryck <ESC> f<EFBFBD>r att <EFBFBD>terg<EFBFBD> till Normal-l<EFBFBD>ge.
|
|||
|
Upprepa steg 2 till 4 f<EFBFBD>r att r<EFBFBD>tta meningen.
|
|||
|
|
|||
|
---> Det sakns h<EFBFBD>r .
|
|||
|
---> Det saknas lite text fr<EFBFBD>n den h<EFBFBD>r raden.
|
|||
|
|
|||
|
5. N<EFBFBD>r du k<EFBFBD>nner dig bekv<EFBFBD>m med att infoga text, g<EFBFBD> till sammanfattningen
|
|||
|
nedan.
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
LEKTION 1 SAMMANFATTNING
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
1. Mark<EFBFBD>ren flyttas genom att anv<EFBFBD>nda piltangenterna eller hjkl-tangenterna.
|
|||
|
h (v<EFBFBD>nster) j (ned) k (upp) l (h<EFBFBD>ger)
|
|||
|
|
|||
|
2. F<EFBFBD>r att starta Vim (fr<EFBFBD>n %-prompten) skriv: vim FILNAMN <ENTER>
|
|||
|
|
|||
|
3. F<EFBFBD>r att avsluta Vim skriv: <ESC> :q! <ENTER> f<EFBFBD>r att kasta <EFBFBD>ndringar.
|
|||
|
ELLER skriv: <ESC> :wq <ENTER> f<EFBFBD>r att spara <EFBFBD>ndringar.
|
|||
|
|
|||
|
4. F<EFBFBD>r att ta bort tecknet under mark<EFBFBD>ren i Normal-l<EFBFBD>ge skriv: x
|
|||
|
|
|||
|
5. F<EFBFBD>r att infoga text vid mark<EFBFBD>ren i Normal-l<EFBFBD>ge skriv:
|
|||
|
i skriv in text <ESC>
|
|||
|
|
|||
|
NOTERA: Genom att trycka <ESC> kommer du att placeras i Normal-l<EFBFBD>ge eller
|
|||
|
avbryta ett delvis f<EFBFBD>rdigskrivet kommando.
|
|||
|
|
|||
|
Forts<EFBFBD>tt nu med Lektion 2.
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
Lektion 2.1: BORTTAGNINGSKOMMANDON
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
** Skriv dw f<EFBFBD>r att radera till slutet av ett ord. **
|
|||
|
|
|||
|
1. Tryck <ESC> f<EFBFBD>r att f<EFBFBD>rs<EFBFBD>kra dig om att du <EFBFBD>r i Normal-l<EFBFBD>ge.
|
|||
|
|
|||
|
2. Flytta mark<EFBFBD>ren till raden nedan markerad --->.
|
|||
|
|
|||
|
3. Flytta mark<EFBFBD>ren till b<EFBFBD>rjan av ett ord som m<EFBFBD>ste raderas.
|
|||
|
|
|||
|
4. Skriv dw f<EFBFBD>r att radera ordet.
|
|||
|
|
|||
|
NOTERA: Bokst<EFBFBD>verna dw kommer att synas p<EFBFBD> den sista raden p<EFBFBD> sk<EFBFBD>rmen n<EFBFBD>r
|
|||
|
du skriver dem. Om du skrev n<EFBFBD>got fel, tryck <ESC> och b<EFBFBD>rja om.
|
|||
|
|
|||
|
---> Det <EFBFBD>r ett n<EFBFBD>gra ord roliga att som inte h<EFBFBD>r hemma i den h<EFBFBD>r meningen.
|
|||
|
|
|||
|
5. Upprepa stegen 3 och 4 tills meningen <EFBFBD>r korrekt och g<EFBFBD> till Lektion 2.2.
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
Lektion 2.2: FLER BORTTAGNINGSKOMMANDON
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
** Skriv d$ f<EFBFBD>r att radera till slutet p<EFBFBD> raden. **
|
|||
|
|
|||
|
1. Tryck <ESC> f<EFBFBD>r att f<EFBFBD>rs<EFBFBD>kra dig om att du <EFBFBD>r i Normal-l<EFBFBD>ge.
|
|||
|
|
|||
|
2. Flytta mark<EFBFBD>ren till raden nedan markerad --->.
|
|||
|
|
|||
|
3. Flytta mark<EFBFBD>ren till slutet p<EFBFBD> den r<EFBFBD>tta raden (EFTER den f<EFBFBD>rsta . ).
|
|||
|
|
|||
|
4. Skriv d$ f<EFBFBD>r att radera till slutet p<EFBFBD> raden.
|
|||
|
|
|||
|
---> N<EFBFBD>gon skrev slutet p<EFBFBD> den h<EFBFBD>r raden tv<EFBFBD> g<EFBFBD>nger. den h<EFBFBD>r raden tv<EFBFBD> g<EFBFBD>nger.
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
5. G<EFBFBD> vidare till Lektion 2.3 f<EFBFBD>r att f<EFBFBD>rst<EFBFBD> vad det <EFBFBD>r som h<EFBFBD>nder.
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
Lesson 2.3: KOMMANDON OCH OBJEKT
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
Syntaxen f<EFBFBD>r d raderingskommandot <EFBFBD>r f<EFBFBD>ljande:
|
|||
|
|
|||
|
[nummer] d objekt ELLER d [nummer] objekt
|
|||
|
Var:
|
|||
|
nummer - <EFBFBD>r antalet upprepningar av kommandot (valfritt, standard=1).
|
|||
|
d - <EFBFBD>r kommandot f<EFBFBD>r att radera.
|
|||
|
objekt - <EFBFBD>r vad kommandot kommer att operera p<EFBFBD> (listade nedan).
|
|||
|
|
|||
|
En kort lista <EFBFBD>ver objekt:
|
|||
|
w - fr<EFBFBD>n mark<EFBFBD>ren till slutet av ordet, inklusive blanksteget.
|
|||
|
e - fr<EFBFBD>n mark<EFBFBD>ren till slutet av ordet, EJ inklusive blanksteget.
|
|||
|
$ - fr<EFBFBD>n mark<EFBFBD>ren till slutet p<EFBFBD> raden.
|
|||
|
|
|||
|
NOTERA: F<EFBFBD>r den <EFBFBD>ventyrslystne, genom att bara trycka p<EFBFBD> objektet i
|
|||
|
Normal-l<EFBFBD>ge (utan kommando) s<EFBFBD> kommer mark<EFBFBD>ren att flyttas som
|
|||
|
angivet i objektlistan.
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
Lektion 2.4: ETT UNDANTAG TILL 'KOMMANDO-OBJEKT'
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
** Skriv dd f<EFBFBD>r att radera hela raden. **
|
|||
|
|
|||
|
P<EFBFBD> grund av hur vanligt det <EFBFBD>r att ta bort hela rader, valde upphovsmannen
|
|||
|
till Vi att det skulle vara enklare att bara trycka d tv<EFBFBD> g<EFBFBD>nger i rad f<EFBFBD>r
|
|||
|
att ta bort en rad.
|
|||
|
|
|||
|
1. Flytta mark<EFBFBD>ren till den andra raden i frasen nedan.
|
|||
|
2. Skriv dd f<EFBFBD>r att radera raden.
|
|||
|
3. Flytta nu till den fj<EFBFBD>rde raden.
|
|||
|
4. Skriv 2dd (kom ih<EFBFBD>g: nummer-kommando-objekt) f<EFBFBD>r att radera de tv<EFBFBD>
|
|||
|
raderna.
|
|||
|
|
|||
|
1) Roses are red,
|
|||
|
2) Mud is fun,
|
|||
|
3) Violets are blue,
|
|||
|
4) I have a car,
|
|||
|
5) Clocks tell time,
|
|||
|
6) Sugar is sweet
|
|||
|
7) And so are you.
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
Lektion 2.5: <EFBFBD>NGRA-KOMMANDOT
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
** Skriv u f<EFBFBD>r att <EFBFBD>ngra det senaste kommandona, U f<EFBFBD>r att fixa en hel rad. **
|
|||
|
|
|||
|
1. Flytta mark<EFBFBD>ren till slutet av raden nedan markerad ---> och placera den
|
|||
|
p<EFBFBD> det f<EFBFBD>rsta felet.
|
|||
|
2. Skriv x f<EFBFBD>r att radera den f<EFBFBD>rsta felaktiga tecknet.
|
|||
|
3. Skriv nu u f<EFBFBD>r att <EFBFBD>ngra det senaste k<EFBFBD>rda kommandot.
|
|||
|
4. R<EFBFBD>tta den h<EFBFBD>r g<EFBFBD>ngen alla felen p<EFBFBD> raden med x-kommandot.
|
|||
|
5. Skriv nu U f<EFBFBD>r att <EFBFBD>terst<EFBFBD>lla raden till dess ursprungliga utseende.
|
|||
|
6. Skriv nu u n<EFBFBD>gra g<EFBFBD>nger f<EFBFBD>r att <EFBFBD>ngra U och tidigare kommandon.
|
|||
|
7. Tryck nu CTRL-R (h<EFBFBD>ll inne CTRL samtidigt som du trycker R) n<EFBFBD>gra g<EFBFBD>nger
|
|||
|
f<EFBFBD>r att upprepa kommandona (<EFBFBD>ngra <EFBFBD>ngringarna).
|
|||
|
|
|||
|
---> Fiixa felen pp<EFBFBD> deen h<EFBFBD><EFBFBD>r meningen och <EFBFBD>terskapa dem med <EFBFBD>ngra.
|
|||
|
|
|||
|
8. Det h<EFBFBD>r <EFBFBD>r v<EFBFBD>ldigt anv<EFBFBD>ndbara kommandon. G<EFBFBD> nu vidare till
|
|||
|
Lektion 2 Sammanfattning.
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
LEKTION 2 SAMMANFATTNING
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
1. F<EFBFBD>r att radera fr<EFBFBD>n mark<EFBFBD>ren till slutet av ett ord skriv: dw
|
|||
|
|
|||
|
2. F<EFBFBD>r att radera fr<EFBFBD>n mark<EFBFBD>ren till slutet av en rad skriv: d$
|
|||
|
|
|||
|
3. F<EFBFBD>r att radera en hel rad skriv: dd
|
|||
|
|
|||
|
4. Syntaxen f<EFBFBD>r ett kommando i Normal-l<EFBFBD>ge <EFBFBD>r:
|
|||
|
|
|||
|
[nummer] kommando objekt ELLER kommando [nummer] objekt
|
|||
|
d<EFBFBD>r:
|
|||
|
nummer - <EFBFBD>r hur m<EFBFBD>nga g<EFBFBD>nger kommandot kommandot ska repeteras
|
|||
|
kommando - <EFBFBD>r vad som ska g<EFBFBD>ras, t.ex. d f<EFBFBD>r att radera
|
|||
|
objekt - <EFBFBD>r vad kommandot ska operera p<EFBFBD>, som t.ex. w (ord),
|
|||
|
$ (till slutet av raden), etc.
|
|||
|
|
|||
|
5. F<EFBFBD>r att <EFBFBD>ngra tidigare kommandon, skriv: u (litet u)
|
|||
|
F<EFBFBD>r att <EFBFBD>ngra alla tidigare <EFBFBD>ndringar p<EFBFBD> en rad skriv: U (stort U)
|
|||
|
F<EFBFBD>r att <EFBFBD>ngra <EFBFBD>ngringar tryck: CTRL-R
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
Lektion 3.1: KLISTRA IN-KOMMANDOT
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
** Skriv p f<EFBFBD>r att klistra in den senaste raderingen efter mark<EFBFBD>ren. **
|
|||
|
|
|||
|
1. Flytta mark<EFBFBD>ren till den f<EFBFBD>rsta raden i listan nedan.
|
|||
|
|
|||
|
2. Skriv dd f<EFBFBD>r att radera raden och lagra den i Vims buffert.
|
|||
|
|
|||
|
3. Flytta mark<EFBFBD>ren till raden OVANF<EFBFBD>R d<EFBFBD>r den raderade raden borde vara.
|
|||
|
|
|||
|
4. N<EFBFBD>r du <EFBFBD>r i Normal-l<EFBFBD>ge, skriv p f<EFBFBD>r att byta ut raden.
|
|||
|
|
|||
|
5. Repetera stegen 2 till 4 f<EFBFBD>r att klistra in alla rader i r<EFBFBD>tt ordning.
|
|||
|
|
|||
|
d) Kan du l<EFBFBD>ra dig ocks<EFBFBD>?
|
|||
|
b) Violetter <EFBFBD>r bl<EFBFBD>,
|
|||
|
c) Intelligens f<EFBFBD>s genom l<EFBFBD>rdom,
|
|||
|
a) Rosor <EFBFBD>r r<EFBFBD>da,
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
Lesson 3.2: ERS<EFBFBD>TT-KOMMANDOT
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
** Skriv r och ett tecken f<EFBFBD>r att ers<EFBFBD>tta tecknet under mark<EFBFBD>ren. **
|
|||
|
|
|||
|
1. Flytta mark<EFBFBD>ren till den f<EFBFBD>rsta raden nedan markerad --->.
|
|||
|
|
|||
|
2. Flytta mark<EFBFBD>ren s<EFBFBD> att den st<EFBFBD>r p<EFBFBD> det f<EFBFBD>rsta felet.
|
|||
|
|
|||
|
3. Skriv r och sedan det tecken som borde ers<EFBFBD>tta felet.
|
|||
|
|
|||
|
4. Repetera steg 2 och 3 tills den f<EFBFBD>rsta raden <EFBFBD>r korrekt.
|
|||
|
|
|||
|
---> N<EFBFBD>r drn h<EFBFBD>r ruden skrevs, trickte n<EFBFBD>gon p<EFBFBD> fil knappar!
|
|||
|
---> N<EFBFBD>r den h<EFBFBD>r raden skrevs, tryckte n<EFBFBD>gon p<EFBFBD> fel knappar!
|
|||
|
|
|||
|
5. G<EFBFBD> nu vidare till Lektion 3.2.
|
|||
|
|
|||
|
NOTERA: Kom ih<EFBFBD>g att du skall l<EFBFBD>ra dig genom anv<EFBFBD>ndning, inte genom memorering.
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
Lektion 3.3: <EFBFBD>NDRA-KOMMANDOT
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
** F<EFBFBD>r att <EFBFBD>ndra en del eller ett helt ord, skriv cw . **
|
|||
|
|
|||
|
1. Flytta mark<EFBFBD>ren till den f<EFBFBD>rsta redan nedan markerad --->.
|
|||
|
|
|||
|
2. Placera mark<EFBFBD>ren p<EFBFBD> d i rdrtn.
|
|||
|
|
|||
|
3. Skriv cw och det r<EFBFBD>tta ordet (i det h<EFBFBD>r fallet, skriv "aden".)
|
|||
|
|
|||
|
4. Tryck <ESC> och flytta mark<EFBFBD>ren till n<EFBFBD>sta fel (det f<EFBFBD>rsta tecknet som
|
|||
|
ska <EFBFBD>ndras.)
|
|||
|
|
|||
|
5. Repetera steg 3 och 4 tills den f<EFBFBD>rsta raden <EFBFBD>r likadan som den andra.
|
|||
|
|
|||
|
---> Den h<EFBFBD>r rdrtn har n<EFBFBD>gra otf som brhotrt <EFBFBD>ndras mrf <EFBFBD>ndra-komjendit.
|
|||
|
---> Den h<EFBFBD>r raden har n<EFBFBD>gra ord som beh<EFBFBD>ver <EFBFBD>ndras med <EFBFBD>ndra-kommandot.
|
|||
|
|
|||
|
Notera att cw inte bara <EFBFBD>ndrar ordet, utan <EFBFBD>ven placerar dig i infogningsl<EFBFBD>ge.
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
Lektion 3.4: FLER <EFBFBD>NDRINGAR MED c
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
** <EFBFBD>ndra-kommandot anv<EFBFBD>nds p<EFBFBD> samma objekt som radera. **
|
|||
|
|
|||
|
1. <EFBFBD>ndra-kommandot fungerar p<EFBFBD> samma s<EFBFBD>tt som radera. Syntaxen <EFBFBD>r:
|
|||
|
|
|||
|
[nummer] c objekt ELLER c [nummer] objekt
|
|||
|
|
|||
|
2. Objekten <EFBFBD>r ocks<EFBFBD> de samma, som t.ex. w (ord), $ (slutet av raden), etc.
|
|||
|
|
|||
|
3. Flytta till den f<EFBFBD>rsta raden nedan markerad -->.
|
|||
|
|
|||
|
4. Flytta mark<EFBFBD>ren till det f<EFBFBD>rsta felet.
|
|||
|
|
|||
|
5. Skriv c$ f<EFBFBD>r att g<EFBFBD>ra resten av raden likadan som den andra och tryck
|
|||
|
<ESC>.
|
|||
|
|
|||
|
---> Slutet p<EFBFBD> den h<EFBFBD>r raden beh<EFBFBD>ver hj<EFBFBD>lp med att f<EFBFBD> den att likna den andra.
|
|||
|
---> Slutet p<EFBFBD> den h<EFBFBD>r raden beh<EFBFBD>ver r<EFBFBD>ttas till med c$-kommandot.
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
LEKTION 3 SAMMANFATTNING
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
1. F<EFBFBD>r att ers<EFBFBD>tta text som redan har blivit raderad, skriv p .
|
|||
|
Detta klistrar in den raderade texten EFTER mark<EFBFBD>ren (om en rad raderades
|
|||
|
kommer den att hamna p<EFBFBD> raden under mark<EFBFBD>ren.
|
|||
|
|
|||
|
2. F<EFBFBD>r att ers<EFBFBD>tta tecknet under mark<EFBFBD>ren, skriv r och sedan tecknet som
|
|||
|
kommer att ers<EFBFBD>tta orginalet.
|
|||
|
|
|||
|
3. <EFBFBD>ndra-kommandot l<EFBFBD>ter dig <EFBFBD>ndra det angivna objektet fr<EFBFBD>n mark<EFBFBD>ren till
|
|||
|
slutet p<EFBFBD> objektet. eg. Skriv cw f<EFBFBD>r att <EFBFBD>ndra fr<EFBFBD>n mark<EFBFBD>ren till slutet
|
|||
|
p<EFBFBD> ordet, c$ f<EFBFBD>r att <EFBFBD>ndra till slutet p<EFBFBD> en rad.
|
|||
|
|
|||
|
4. Syntaxen f<EFBFBD>r <EFBFBD>ndra-kommandot <EFBFBD>r:
|
|||
|
|
|||
|
[nummer] c objekt ELLER c [nummer] objekt
|
|||
|
|
|||
|
G<EFBFBD> nu till n<EFBFBD>sta lektion.
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
Lektion 4.1: POSITION OCH FILSTATUS
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
** Tryck CTRL-g f<EFBFBD>r att visa din position i filen och filstatusen.
|
|||
|
Tryck SHIFT-G f<EFBFBD>r att flytta till en rad i filen. **
|
|||
|
|
|||
|
Notera: L<EFBFBD>sa hela den lektion innan du utf<EFBFBD>r n<EFBFBD>got av stegen!!
|
|||
|
|
|||
|
1. H<EFBFBD>ll ned Ctrl-tangenten och tryck g . En statusrad med filnamn och raden
|
|||
|
du befinner dig p<EFBFBD> kommer att synas. Kom ih<EFBFBD>g radnummret till Steg 3.
|
|||
|
|
|||
|
2. Tryck shift-G f<EFBFBD>r att flytta mark<EFBFBD>ren till slutet p<EFBFBD> filen.
|
|||
|
|
|||
|
3. Skriv in nummret p<EFBFBD> raden du var p<EFBFBD> och tryck sedan shift-G. Detta kommer
|
|||
|
att ta dig tillbaka till raden du var p<EFBFBD> n<EFBFBD>r du f<EFBFBD>rst tryckte Ctrl-g.
|
|||
|
(N<EFBFBD>r du skriver in nummren, kommer de INTE att visas p<EFBFBD> sk<EFBFBD>rmen.)
|
|||
|
|
|||
|
4. Om du k<EFBFBD>nner dig s<EFBFBD>ker p<EFBFBD> det h<EFBFBD>r, utf<EFBFBD>r steg 1 till 3.
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
Lektion 4.2: S<EFBFBD>K-KOMMANDOT
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
** Skriv / f<EFBFBD>ljt av en fras f<EFBFBD>r att s<EFBFBD>ka efter frasen. **
|
|||
|
|
|||
|
1. I Normal-l<EFBFBD>ge skriv /-tecknet. Notera att det och mark<EFBFBD>ren blir synlig
|
|||
|
l<EFBFBD>ngst ned p<EFBFBD> sk<EFBFBD>rmen precis som med :-kommandot.
|
|||
|
|
|||
|
2. Skriv nu "feeel" <ENTER>. Det h<EFBFBD>r <EFBFBD>r ordet du vill s<EFBFBD>ka efter.
|
|||
|
|
|||
|
3. F<EFBFBD>r att s<EFBFBD>ka efter samma fras igen, tryck helt enkelt n .
|
|||
|
F<EFBFBD>r att s<EFBFBD>ka efter samma fras igen i motsatt riktning, tryck Shift-N .
|
|||
|
|
|||
|
4. Om du vill s<EFBFBD>ka efter en fras bak<EFBFBD>t i filen, anv<EFBFBD>nd kommandot ? ist<EFBFBD>llet
|
|||
|
f<EFBFBD>r /.
|
|||
|
|
|||
|
---> "feeel" <EFBFBD>r inte r<EFBFBD>tt s<EFBFBD>tt att stava fel: feeel <EFBFBD>r ett fel.
|
|||
|
|
|||
|
Notera: N<EFBFBD>r s<EFBFBD>kningen n<EFBFBD>r slutet p<EFBFBD> filen kommer den att forts<EFBFBD>tta vid b<EFBFBD>rjan.
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
Lektion 4.3: S<EFBFBD>KNING EFTER MATCHANDE PARENTESER
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
** Skriv % f<EFBFBD>r att hitta en matchande ),], or } . **
|
|||
|
|
|||
|
1. Placera mark<EFBFBD>ren p<EFBFBD> n<EFBFBD>gon av (, [, or { p<EFBFBD> raden nedan markerad --->.
|
|||
|
|
|||
|
2. Skriv nu %-tecknet.
|
|||
|
|
|||
|
3. Mark<EFBFBD>ren borde vara p<EFBFBD> den matchande parentesen eller hakparentesen.
|
|||
|
|
|||
|
4. Skriv % f<EFBFBD>r att flytta mark<EFBFBD>ren tillbaka till den f<EFBFBD>rsta hakparentesen
|
|||
|
(med matchning).
|
|||
|
|
|||
|
---> Det ( h<EFBFBD>r <EFBFBD>r en testrad med (, [ ] och { } i den. ))
|
|||
|
|
|||
|
Notera: Det h<EFBFBD>r <EFBFBD>r v<EFBFBD>ldigt anv<EFBFBD>ndbart vid avlusning av ett program med icke
|
|||
|
matchande parenteser!
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
Lektion 4.4: ETT S<EFBFBD>TT ATT <EFBFBD>NDRA FEL
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
** Skriv :s/gammalt/nytt/g f<EFBFBD>r att ers<EFBFBD>tta "gammalt" med "nytt". **
|
|||
|
|
|||
|
1. Flytta mark<EFBFBD>ren till raden nedan markerad --->.
|
|||
|
|
|||
|
2. Skriv :s/denn/den <ENTER> . Notera att det h<EFBFBD>r kommandot bara <EFBFBD>ndrar den
|
|||
|
f<EFBFBD>rsta f<EFBFBD>rekomsten p<EFBFBD> raden.
|
|||
|
|
|||
|
3. Skriv nu :s/denn/den/g vilket betyder ers<EFBFBD>tt globalt p<EFBFBD> raden.
|
|||
|
Det <EFBFBD>ndrar alla f<EFBFBD>rekomster p<EFBFBD> raden.
|
|||
|
|
|||
|
---> denn b<EFBFBD>sta tiden att se blommor blomma <EFBFBD>r denn p<EFBFBD> v<EFBFBD>ren.
|
|||
|
|
|||
|
4. F<EFBFBD>r att <EFBFBD>ndra alla f<EFBFBD>rekomster av en teckenstr<EFBFBD>ng mellan tv<EFBFBD> rader,
|
|||
|
skriv :#,#s/gammalt/nytt/g d<EFBFBD>r #,# <EFBFBD>r de tv<EFBFBD> radernas radnummer.
|
|||
|
Skriv :%s/gammtl/nytt/g f<EFBFBD>r att <EFBFBD>ndra varje f<EFBFBD>rekomst i hela filen.
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
LEKTION 4 SAMMANFATTNING
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
1. Ctrl-g visar din position i filen och filstatusen.
|
|||
|
Shift-G flyttar till slutet av filen. Ett radnummer f<EFBFBD>ljt Shift-G
|
|||
|
flyttar till det radnummret.
|
|||
|
|
|||
|
2. Skriver man / f<EFBFBD>ljt av en fras s<EFBFBD>ks det FRAMM<EFBFBD>T efter frasen.
|
|||
|
Skriver man ? f<EFBFBD>ljt av en fras s<EFBFBD>ks det BAK<EFBFBD>T efter frasen.
|
|||
|
Efter en s<EFBFBD>kning skriv n f<EFBFBD>r att hitta n<EFBFBD>sta f<EFBFBD>rekomst i samma riktning
|
|||
|
eller Shift-N f<EFBFBD>r att s<EFBFBD>ka i den motsatta riktningen.
|
|||
|
|
|||
|
3. Skriver man % n<EFBFBD>r mark<EFBFBD>ren <EFBFBD>r p<EFBFBD> ett (,),[,],{, eller } hittas dess
|
|||
|
matchande par.
|
|||
|
|
|||
|
4. F<EFBFBD>r att ers<EFBFBD>tta den f<EFBFBD>rsta gammalt med nytt p<EFBFBD> en rad skriv :s/gammlt/nytt
|
|||
|
F<EFBFBD>r att ers<EFBFBD>tta alla gammlt med nytt p<EFBFBD> en rad skriv :s/gammlt/nytt/g
|
|||
|
F<EFBFBD>r att ers<EFBFBD>tta fraser mellan rad # och rad # skriv :#,#s/gammlt/nytt/g
|
|||
|
F<EFBFBD>r att ers<EFBFBD>tta alla f<EFBFBD>rekomster i filen skriv :%s/gammlt/nytt/g
|
|||
|
F<EFBFBD>r att bekr<EFBFBD>fta varje g<EFBFBD>ng l<EFBFBD>gg till "c" :%s/gammlt/nytt/gc
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
Lektion 5.1: HUR MAN K<EFBFBD>R ETT EXTERNT KOMMANDO
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
** Skriv :! f<EFBFBD>ljt av ett externt kommando f<EFBFBD>r att k<EFBFBD>ra det kommandot. **
|
|||
|
|
|||
|
1. Skriv det v<EFBFBD>lbekanta kommandot : f<EFBFBD>r att placera mark<EFBFBD>ren l<EFBFBD>ngst ned
|
|||
|
p<EFBFBD> sk<EFBFBD>rmen p<EFBFBD> sk<EFBFBD>rmen. Detta l<EFBFBD>ter dig skriva in ett kommando.
|
|||
|
|
|||
|
2. Skriv nu ! (utropstecken). Detta l<EFBFBD>ter dig k<EFBFBD>ra ett godtyckligt externt
|
|||
|
skalkommando.
|
|||
|
|
|||
|
3. Som ett exempel skriv ls efter ! och tryck sedan <ENTER>. Detta kommer
|
|||
|
att visa dig en listning av din katalog, precis som om du k<EFBFBD>rt det vid
|
|||
|
skalprompten. Anv<EFBFBD>nd :!dir om ls inte fungerar.
|
|||
|
|
|||
|
Notera: Det <EFBFBD>r m<EFBFBD>jligt att k<EFBFBD>ra vilket externt kommando som helst p<EFBFBD> det h<EFBFBD>r
|
|||
|
s<EFBFBD>ttet.
|
|||
|
|
|||
|
Notera: Alla :-kommandon m<EFBFBD>ste avslutas med att trycka p<EFBFBD> <ENTER>
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
Lektion 5.2: MER OM ATT SPARA FILER
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
** F<EFBFBD>r att spara <EFBFBD>ndringar gjorda i en fil, skriv :w FILNAMN. **
|
|||
|
|
|||
|
1. Skriv :!dir eller :!ls f<EFBFBD>r att f<EFBFBD> en listning av din katalog.
|
|||
|
Du vet redan att du m<EFBFBD>ste trycka <ENTER> efter det h<EFBFBD>r.
|
|||
|
|
|||
|
2. V<EFBFBD>lj ett filnamn som inte redan existerar, som t.ex. TEST.
|
|||
|
|
|||
|
3. Skriv nu: :w TEST (d<EFBFBD>r TEST <EFBFBD>r filnamnet du valt.)
|
|||
|
|
|||
|
4. Det h<EFBFBD>r sparar hela filen (Vim handledningen) under namnet TEST.
|
|||
|
F<EFBFBD>r att verifiera detta, skriv :!dir igen f<EFBFBD>r att se din katalog
|
|||
|
|
|||
|
Notera: Om du skulle avsluta Vim och sedan <EFBFBD>ppna igen med filnamnet TEST s<EFBFBD>
|
|||
|
skulle filen vara en exakt kopia av handledningen n<EFBFBD>r du sparade den.
|
|||
|
|
|||
|
5. Ta nu bort filen genom att skriva (MS-DOS): :!del TEST
|
|||
|
eller (Unix): :!rm TEST
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
Lektion 5.3: ETT SELEKTIVT SPARA-KOMMANDO
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
** F<EFBFBD>r att spara en del av en fil, skriv :#,# w FILNAMN **
|
|||
|
|
|||
|
1. <EFBFBD>nnu en g<EFBFBD>ng, skriv :!dir eller :!ls f<EFBFBD>r att f<EFBFBD> en listning av din
|
|||
|
katalog och v<EFBFBD>lj ett passande filnamn som t.ex. TEST.
|
|||
|
|
|||
|
2. Flytta mark<EFBFBD>ren h<EFBFBD>gst upp p<EFBFBD> den h<EFBFBD>r sidan och tryck Ctrl-g f<EFBFBD>r att f<EFBFBD>
|
|||
|
reda p<EFBFBD> radnumret p<EFBFBD> den raden. KOM IH<EFBFBD>G DET NUMMRET!
|
|||
|
|
|||
|
3. Flytta nu l<EFBFBD>ngst ned p<EFBFBD> sidan och skriv Ctrl-g igen.
|
|||
|
KOM IH<EFBFBD>G DET RADNUMMRET OCKS<EFBFBD>!
|
|||
|
|
|||
|
4. F<EFBFBD>r att BARA spara en sektion till en fil, skriv :#,# w TEST
|
|||
|
d<EFBFBD>r #,# <EFBFBD>r de tv<EFBFBD> nummren du kom ih<EFBFBD>g (toppen, botten) och TEST <EFBFBD>r
|
|||
|
ditt filnamn.
|
|||
|
|
|||
|
5. <EFBFBD>nnu en g<EFBFBD>ng, kolla s<EFBFBD> att filen <EFBFBD>r d<EFBFBD>r med :!dir men radera den INTE.
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
Lektion 5.4: TA EMOT OCH F<EFBFBD>RENA FILER
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
** F<EFBFBD>r att infoga inneh<EFBFBD>llet av en fil, skriv :r FILNAMN **
|
|||
|
|
|||
|
1. Skriv :!dir f<EFBFBD>r att f<EFBFBD>rs<EFBFBD>kra dig om att TEST-filen fr<EFBFBD>n tidigare
|
|||
|
fortfarande <EFBFBD>r kvar.
|
|||
|
|
|||
|
2. Placera mark<EFBFBD>ren h<EFBFBD>gst upp p<EFBFBD> den h<EFBFBD>r sidan.
|
|||
|
|
|||
|
NOTERA: Efter att du k<EFBFBD>rt Steg 3 kommer du att se Lektion 5.3.
|
|||
|
Flytta d<EFBFBD> NED till den h<EFBFBD>r lektionen igen.
|
|||
|
|
|||
|
3. Ta nu emot din TEST-fil med kommandot :r TEST d<EFBFBD>r TEST <EFBFBD>r namnet p<EFBFBD>
|
|||
|
filen.
|
|||
|
|
|||
|
NOTERA: Filen du tar emot placeras d<EFBFBD>r mark<EFBFBD>ren <EFBFBD>r placerad.
|
|||
|
|
|||
|
4. F<EFBFBD>r att verifiera att filen togs emot, g<EFBFBD> tillbaka och notera att det nu
|
|||
|
finns tv<EFBFBD> kopior av Lektion 5.3, orginalet och filversionen.
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
LEKTION 5 SAMMANFATTNING
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
1. :!kommando k<EFBFBD>r ett externt kommando.
|
|||
|
|
|||
|
N<EFBFBD>gra anv<EFBFBD>ndbara exempel <EFBFBD>r:
|
|||
|
(MS-DOS) (Unix)
|
|||
|
:!dir :!ls - visar en kataloglistning.
|
|||
|
:!del FILNAMN :!rm FILNAMN - tar bort filen FILNAMN.
|
|||
|
|
|||
|
2. :w FILNAMN sparar den aktuella Vim-filen med namnet FILNAMN.
|
|||
|
|
|||
|
3. :#,#w FILNAMN sparar raderna # till # i filen FILNAMN.
|
|||
|
|
|||
|
4. :r FILNAMN tar emot filen FILNAMN och infogar den i den aktuella filen
|
|||
|
efter mark<EFBFBD>ren.
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
Lektion 6.1: <EFBFBD>PPNA-KOMMANDOT
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
** Skriv o f<EFBFBD>r att <EFBFBD>ppna en rad under mark<EFBFBD>ren och placera dig i
|
|||
|
Infoga-l<EFBFBD>ge. **
|
|||
|
|
|||
|
1. Flytta mark<EFBFBD>ren till raden nedan markerad --->.
|
|||
|
|
|||
|
2. Skriv o (litet o) f<EFBFBD>r att <EFBFBD>ppna upp en rad NEDANF<EFBFBD>R mark<EFBFBD>ren och placera
|
|||
|
dig i Infoga-mode.
|
|||
|
|
|||
|
3. Kopiera nu raden markerad ---> och tryck <ESC> f<EFBFBD>r att avsluta
|
|||
|
Infoga-l<EFBFBD>get.
|
|||
|
|
|||
|
---> Efter du skrivit o placerad mark<EFBFBD>ren p<EFBFBD> en <EFBFBD>ppen rad i Infoga-l<EFBFBD>ge.
|
|||
|
|
|||
|
4. F<EFBFBD>r att <EFBFBD>ppna upp en rad OVANF<EFBFBD>R mark<EFBFBD>ren, skriv ett stort O , ist<EFBFBD>llet
|
|||
|
f<EFBFBD>r ett litet o. Pr<EFBFBD>va detta p<EFBFBD> raden nedan.
|
|||
|
<EFBFBD>ppna upp en rad ovanf<EFBFBD>r denna genom att trycka Shift-O n<EFBFBD>r mark<EFBFBD>ren st<EFBFBD>r h<EFBFBD>r.
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
Lektion 6.2: L<EFBFBD>GG TILL-KOMMANDOT
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
** Skriv a f<EFBFBD>r att infoga text EFTER mark<EFBFBD>ren. **
|
|||
|
|
|||
|
1. Flytta mark<EFBFBD>ren till slutet av den f<EFBFBD>rsta raden nedan markerad ---> genom
|
|||
|
att skriv $ i Normal-l<EFBFBD>ge.
|
|||
|
|
|||
|
2. Skriv ett a (litet a) f<EFBFBD>r att l<EFBFBD>gga till text EFTER tecknet under
|
|||
|
mark<EFBFBD>ren. (Stort A l<EFBFBD>gger till i slutet av raden.)
|
|||
|
|
|||
|
Notera: Detta undviker att beh<EFBFBD>va skriva i , det sista tecknet, texten att
|
|||
|
infoga, <ESC>, h<EFBFBD>gerpil, och slutligen, x, bara f<EFBFBD>r att l<EFBFBD>gga till i
|
|||
|
slutet p<EFBFBD> en rad!
|
|||
|
|
|||
|
3. G<EFBFBD>r nu f<EFBFBD>rdigt den f<EFBFBD>rsta raden. Notera ocks<EFBFBD> att l<EFBFBD>gga till <EFBFBD>r likadant
|
|||
|
som Infoga-l<EFBFBD>ge, enda skillnaden <EFBFBD>r positionen d<EFBFBD>r texten blir infogad.
|
|||
|
|
|||
|
---> H<EFBFBD>r kan du tr<EFBFBD>na
|
|||
|
---> H<EFBFBD>r kan du tr<EFBFBD>na p<EFBFBD> att l<EFBFBD>gga till text i slutet p<EFBFBD> en rad.
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
Lektion 6.3: EN ANNAN VERSION AV ERS<EFBFBD>TT
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
** Skriv ett stort R f<EFBFBD>r att ers<EFBFBD>tta fler <EFBFBD>n ett tecken. **
|
|||
|
|
|||
|
1. Flytta mark<EFBFBD>ren till den f<EFBFBD>rsta raden nedan markerad --->.
|
|||
|
|
|||
|
2. Placera mark<EFBFBD>ren vid b<EFBFBD>rjan av det f<EFBFBD>rsta ordet som <EFBFBD>r annorlunda j<EFBFBD>mf<EFBFBD>rt
|
|||
|
med den andra raden markerad ---> (ordet "sista").
|
|||
|
|
|||
|
3. Skriv nu R och ers<EFBFBD>tt resten av texten p<EFBFBD> den f<EFBFBD>rsta raden genom att
|
|||
|
skriva <EFBFBD>ver den gamla texten s<EFBFBD> att den f<EFBFBD>rsta raden blir likadan som
|
|||
|
den andra.
|
|||
|
|
|||
|
---> F<EFBFBD>r att f<EFBFBD> den f<EFBFBD>rsta raden lika som den sista, anv<EFBFBD>nd tangenterna.
|
|||
|
---> F<EFBFBD>r att f<EFBFBD> den f<EFBFBD>rsta raden lika som den andra, skriv R och den nya texten.
|
|||
|
|
|||
|
4. Notera att n<EFBFBD>r du trycker <ESC> f<EFBFBD>r att avsluta, s<EFBFBD> blir eventuell
|
|||
|
of<EFBFBD>r<EFBFBD>ndrad text kvar.
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
Lektion 6.4: S<EFBFBD>TT FLAGGOR
|
|||
|
|
|||
|
** S<EFBFBD>tt en flagga s<EFBFBD> att en s<EFBFBD>kning eller ers<EFBFBD>ttning ignorerar storlek **
|
|||
|
|
|||
|
1. S<EFBFBD>k efter "ignore" genom att skriva:
|
|||
|
/ignore
|
|||
|
Repetera flera g<EFBFBD>nger genom att trycka p<EFBFBD> n-tangenten
|
|||
|
|
|||
|
2. S<EFBFBD>tt 'ic' (Ignore Case) flaggan genom att skriva:
|
|||
|
:set ic
|
|||
|
|
|||
|
3. S<EFBFBD>k nu efter "ignore" igen genom att trycka: n
|
|||
|
Repeat search several more times by hitting the n key
|
|||
|
|
|||
|
4. S<EFBFBD>tt 'hlsearch' and 'incsearch' flaggorna:
|
|||
|
:set hls is
|
|||
|
|
|||
|
5. Skriv nu in s<EFBFBD>k-kommandot igen, och se vad som h<EFBFBD>nder:
|
|||
|
/ignore
|
|||
|
|
|||
|
6. F<EFBFBD>r att ta bort framh<EFBFBD>vningen av tr<EFBFBD>ffar, skriv
|
|||
|
:nohlsearch
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
LEKTION 6 SAMMANFATTNING
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
1. Genom att skriva o <EFBFBD>pnnas en rad NEDANF<EFBFBD>R mark<EFBFBD>ren och mark<EFBFBD>ren placeras
|
|||
|
p<EFBFBD> den <EFBFBD>ppna raden i Infoga-l<EFBFBD>ge.
|
|||
|
Genom att skriva ett stort O <EFBFBD>ppnas raden OVANF<EFBFBD>R raden som mark<EFBFBD>ren <EFBFBD>r
|
|||
|
p<EFBFBD>.
|
|||
|
|
|||
|
2. Skriv ett a f<EFBFBD>r att infoga text EFTER tecknet som mark<EFBFBD>ren st<EFBFBD>r p<EFBFBD>.
|
|||
|
Genom att skriva ett stort A l<EFBFBD>ggs text automatiskt till i slutet p<EFBFBD>
|
|||
|
raden.
|
|||
|
|
|||
|
3. Genom att skriva ett stort R hamnar du i Ers<EFBFBD>tt-l<EFBFBD>ge till <ESC> trycks
|
|||
|
f<EFBFBD>r att avsluta.
|
|||
|
|
|||
|
4. Genom att skriva ":set xxx" s<EFBFBD>tts flaggan "xxx"
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
LEKTION 7: ON-LINE HJ<EFBFBD>LP-KOMMANDON
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
** Anv<EFBFBD>nd on-line hj<EFBFBD>lpsystemet **
|
|||
|
|
|||
|
Vim har ett omfattande on-line hj<EFBFBD>lpsystem. F<EFBFBD>r att komma ig<EFBFBD>ng pr<EFBFBD>va ett av
|
|||
|
dessa tre:
|
|||
|
- tryck <HELP> tangenten (om du har n<EFBFBD>gon)
|
|||
|
- tryck <F1> tangenten (om du har n<EFBFBD>gon)
|
|||
|
- skriv :help <ENTER>
|
|||
|
|
|||
|
Skriv :q <ENTER> f<EFBFBD>r att str<EFBFBD>nga hj<EFBFBD>lpf<EFBFBD>nstret.
|
|||
|
|
|||
|
Du kan hitta hj<EFBFBD>lp om n<EFBFBD>stan allting, genom att ge ett argument till
|
|||
|
":help" kommandot. Pr<EFBFBD>va dessa (gl<EFBFBD>m inte att trycka <ENTER>):
|
|||
|
|
|||
|
:help w
|
|||
|
:help c_<T
|
|||
|
:help insert-index
|
|||
|
:help user-manual
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
LEKTION 8: SKAPA ETT UPPSTARTSSKRIPT
|
|||
|
|
|||
|
** Aktivera Vim- funktioner **
|
|||
|
|
|||
|
Vim har m<EFBFBD>nga fler funktioner <EFBFBD>n Vi, men de flesta av dem <EFBFBD>r inaktiverade som
|
|||
|
standard. F<EFBFBD>r att b<EFBFBD>rja anv<EFBFBD>nda fler funktioner m<EFBFBD>ste du skapa en "vimrc"-fil.
|
|||
|
|
|||
|
1. B<EFBFBD>rja redigera "vimrc"-filen, detta beror p<EFBFBD> ditt system:
|
|||
|
:edit ~/.vimrc f<EFBFBD>r Unix
|
|||
|
:edit ~/_vimrc f<EFBFBD>r MS-Windows
|
|||
|
|
|||
|
2. L<EFBFBD>s nu texten i exempel "vimrc"-filen:
|
|||
|
|
|||
|
:read $VIMRUNTIME/vimrc_example.vim
|
|||
|
|
|||
|
3. Spara filen med:
|
|||
|
|
|||
|
:write
|
|||
|
|
|||
|
N<EFBFBD>sta g<EFBFBD>ng du startar Vim kommer den att anv<EFBFBD>nda syntaxframh<EFBFBD>vning.
|
|||
|
Du kan l<EFBFBD>gga till alla inst<EFBFBD>llningar du f<EFBFBD>redrar till den h<EFBFBD>r "vimrc"-filen.
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|
|||
|
|
|||
|
Detta avslutar handledningen i Vim. Den var avsedd att ge en kort <EFBFBD>versikt av
|
|||
|
redigeraren Vim, bara tillr<EFBFBD>ckligt f<EFBFBD>r att du ska kunna anv<EFBFBD>nda redigeraren
|
|||
|
relativt enkelt. Den <EFBFBD>r l<EFBFBD>ngt ifr<EFBFBD>n komplett eftersom Vim har m<EFBFBD>nga m<EFBFBD>nga fler
|
|||
|
kommandon. L<EFBFBD>s anv<EFBFBD>ndarmanualen h<EFBFBD>rn<EFBFBD>st: ":help user-manual".
|
|||
|
|
|||
|
F<EFBFBD>r vidare l<EFBFBD>sning rekommenderas den h<EFBFBD>r boken:
|
|||
|
Vim - Vi Improved - av Steve Oualline
|
|||
|
F<EFBFBD>rlag: New Riders
|
|||
|
Den f<EFBFBD>rsta boken som <EFBFBD>r endast behandlar Vim. Speciellt anv<EFBFBD>ndbar f<EFBFBD>r
|
|||
|
nyb<EFBFBD>rjare. Det finns m<EFBFBD>nga exempel och bilder.
|
|||
|
Se https://iccf-holland.org/click5.html
|
|||
|
|
|||
|
Den h<EFBFBD>r boken <EFBFBD>r <EFBFBD>ldre och behandlar mer Vi <EFBFBD>n Vim, men rekommenderas ocks<EFBFBD>:
|
|||
|
Learning the Vi Editor - av Linda Lamb
|
|||
|
F<EFBFBD>rlag: O'Reilly & Associates Inc.
|
|||
|
Det <EFBFBD>r en bra bok f<EFBFBD>r att l<EFBFBD>ra sig n<EFBFBD>stan allt som du vill kunna g<EFBFBD>ra med Vi.
|
|||
|
Den sj<EFBFBD>tte upplagan inkluderar ocks<EFBFBD> information om Vim.
|
|||
|
|
|||
|
Den h<EFBFBD>r handledningen <EFBFBD>r skriven av Michael C. Pierce och Robert K. Ware,
|
|||
|
Colorado School of Mines med id<EFBFBD>er fr<EFBFBD>n Charles Smith,
|
|||
|
Colorado State University. E-post: bware@mines.colorado.edu.
|
|||
|
|
|||
|
Modifierad f<EFBFBD>r Vim av Bram Moolenaar.
|
|||
|
<EFBFBD>versatt av Johan Svedberg <johan@svedberg.com>
|
|||
|
|
|||
|
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
|